Context of Nederländerna

Nederländerna (nederländska: Nederland, IPA/ˈne:dərlɑnt/, frisiska: Nederlân), traditionellt kallat Holland, är ett land i Västeuropa. Landet gränsar till Nordsjön i norr och väster, Belgien i söder och Tyskland i öster. Till Nederländerna hör även kommunerna Bonaire, Saba och Sint Eustatius i Karibien. Nederländerna, Aruba, Curaçao och Sint Maarten bildar tillsammans Konungariket Nederländerna.

Nederländernas huvudstad är Amsterdam, men regeringen och generalstaterna har säte i Haag, där också monarken har sitt residens. Officiellt språk är nederländska. Västfrisiska är officiellt språk (vid sidan av nederländska) i provinsen Friesland. Ytterligare erkända regionala språk, dock inte med samma status som västfrisiska, är lågsaxiska och limburgiska. På Bonaire är papiamento officiellt språk, på Saba och Sint Eustatius engelska. Med cirka 400...Läs mer

Nederländerna (nederländska: Nederland, IPA/ˈne:dərlɑnt/, frisiska: Nederlân), traditionellt kallat Holland, är ett land i Västeuropa. Landet gränsar till Nordsjön i norr och väster, Belgien i söder och Tyskland i öster. Till Nederländerna hör även kommunerna Bonaire, Saba och Sint Eustatius i Karibien. Nederländerna, Aruba, Curaçao och Sint Maarten bildar tillsammans Konungariket Nederländerna.

Nederländernas huvudstad är Amsterdam, men regeringen och generalstaterna har säte i Haag, där också monarken har sitt residens. Officiellt språk är nederländska. Västfrisiska är officiellt språk (vid sidan av nederländska) i provinsen Friesland. Ytterligare erkända regionala språk, dock inte med samma status som västfrisiska, är lågsaxiska och limburgiska. På Bonaire är papiamento officiellt språk, på Saba och Sint Eustatius engelska. Med cirka 400 invånare/km² är Nederländerna det befolkningstätaste landet i Europa (mikrostater borträknade).

Landet deltog i grundandet av Europeiska kol- och stålgemenskapen 1951, vilken senare utvecklades till Europeiska unionen. Nederländerna är även medlem i militäralliansen Nato sedan den grundades 1949.

More about Nederländerna

Basic information
  • Currency Euro
  • Lokalt namn Nederland
  • Calling code +31
  • Internet domain .nl
  • Speed limit 130
  • Mains voltage 230V/50Hz
  • Democracy index 8.96
Population, Area & Driving side
  • Population 17590672
  • Område 41543
  • Driving side right
Historik
  • Fördjupning: Nederländernas historia

    Under Karl V, tysk-romersk kejsare (1519–1556) och kung av Spanien, var regionen en del av de sjutton nederländska provinserna, i vilka även det mesta av dagens Belgien ingick. Efter det spansk-nederländska kriget mot Karl V:s son Filip II av Spanien, växte den norra delen, under namnet De sju förenade Nederländernas republik, till en av de mäktigaste sjöfararnationerna och ekonomiska stormakterna under 1600-talet. Perioden kallas den Nederländska stormaktstiden. Kolonier och handelsstationer etablerades över hela världen.

    Nederländerna har en historia förknippad med slavhandel. Det nederländska kabinettet bad om ursäkt för sin inblandning i slaveriet den 19 december 2022, samtidigt i landet och i de berörda f.d. kolonierna. Man kommer att satsa 200 miljoner euro på medvetandegörande och information samt 27 miljoner euro på ett museum.[1]

    Under Napoleon I införlivades landet med det franska väldet men återfick självstyre tillsammans med de österrikiska Nederländerna och med Luxemburg 1815. Belgien bröt sig loss 1830. Luxemburg lydde under det nederländska kungahuset men med andra tronföljdsregler och bröts loss efter kung Vilhelm III:s död. Under 1800-talet industrialiserades Nederländerna förhållandevis långsamt jämfört med kringliggande länder.

    Nederländerna var neutrala i första världskriget och i inledningen av andra världskriget, men ockuperades trots detta av Nazityskland i maj 1940 och befriades inte förrän 1945. Efter kriget blomstrade industrin åter inom Benelux och EG. Nederländerna blev också medlemmar i Nato.

    När Europeiska kol- och stålgemenskapen skapades 1952 var Nederländerna ett av grundarländerna.

    Se även: Lista över Nederländernas regenter
    ^ ”Kabinet komt op 19 dec met slavernijexcuses, op 8 plekken wereldwijd.” (på nederländska). NOS. 25 november 2022. https://nos.nl/artikel/2453818-kabinet-komt-op-19-december-met-slavernij-excuses-op-acht-plekken-wereldwijd. Läst 25 november 2022. 

Phrasebook

Hallå
Hallo
Värld
Wereld
Hej världen
Hallo Wereld
Tack
Dank je
Adjö
Tot ziens
Ja
Ja
Nej
Nee
Hur mår du?
Hoe gaat het met je?
Bra tack
Fijn, bedankt
vad kostar det?
Hoeveel is het?
Noll
Nul
Ett
Een

Where can you sleep near Nederländerna ?

Booking.com
487.381 visits in total, 9.187 Points of interest, 404 Mål, 7 visits today.