Beffroi

 

Vy över Brygge (bild tagen från beffroi)

 

Stadskanal

 

Brygges stadshus

 

Sint Salvatorkerk

 

Konserthallen

Brygges historia börjar för mer än 2 000 år sedan då en gallisk-romersk bosättning skapades på platsen. Namnet Brygge kommer sannolikt från det gammalnederländska ordet för bro eller brygga, brugga[1]. Namnet Brygge dyker först upp i dokument och på mynt i mitten av 800-talet. På den tiden fanns redan ett starkt citadell i Brygge.

Brygge har en lång tradition med internationell hamnaktivitet. Den äldsta bosättningen i Brygge och den tidiga medeltida hamnen kunde nås från havet fram till omkring år 1050. En stormflod år 1134 omformade det flamländska kustlandskapet. En djup kanal bildades, Zwin, vilken på den tiden gick ända fram till dagens Damme. Stadens länk till havet fanns kvar fram till 1400-talet genom en kanal från Zwin till Brygge, men Brygge var nu tvunget att använda ett antal slussar.

Under 1000-talet växte Brygge till en riktig stad. Det framväxande stadslivet på 1100-talet, ullmarknaden, yllevävarindustrin och tygmarknaden drog fördel av stadsmurarnas skydd och vinsterna kunde säkert samlas in under överinseende av Flanderns grevar. Brygge var redan i början av 1200-talet med i det flamländska tygsystemet. Stadens entreprenörer gav sig iväg för att skapa ekonomiska kolonier i Englands och Skottlands ullproducerande distrikt. Engelska kontakter gav normandiskt spannmål och viner från Gascogne. Hansaskepp fyllde hamnen som man var tvungen att expandera utanför Damme till Sluis för att inrymma de nya koggfartygen.

År 1277 nådde den första köpmannaflottan från Genua Brygges hamn. Det var den första av handelskolonierna som gjorde Brygge till huvudlänken för handel mellan Västeuropa och Medelhavsområdet. Denna utveckling öppnade inte bara handel med kryddor från Levanten utan gav även avancerade kommersiella och finansiella tekniker och en enorm mängd kapital som snart tog över bankväsendet i Brygge. Börsen öppnade 1309 och utvecklades till en sofistikerad pengamarknad i lågländerna på 1300-talet. När de första venetianska galeonerna ankom år 1314 var de senkomna.

Befolkningen växte från cirka 35 000 invånare år 1340 till kanske 100 000 före år 1500, då den naturliga länken mellan Brygge och havet försvann och Antwerpen blev en svår rival.

Inte alla invånare i Brygge drog fördel av den växande ekonomin. Skillnaderna i inkomst mellan handelsmän och adeln var stor. Våldsamma revolter, liknande dem 1280 och 1436–1438 slogs tillbaka. Under 1302 års resning valde vanligt folk att stå på greven av Flanderns sida mot kungen av Frankrike och de välbärgade. Den första franska garnisonen besegrades i maj 1302 och två månader senare, 11 juli 1302, var Brygge med i flamländska segern i Sporrslaget vid Kortrijk.

Efter en nedgång under senare delen av 1300-talet och under 1400-talet, återhämtade sig Brygge till viss del under 1500-talet. Staden hade dock förlorat sin ledande handelsposition till Antwerpen. Flanderns utbrytning från Nederländerna 1584 ledde till slutgiltiga nedgången för Brygge. År 1600 var Brygge en vanlig provinsstad med en mycket låg marin status. 2 oktober 1666 fick 50 av stadens fiskare rätt att fiska i engelska vatten, som tack för att Karl II av England fått tillflykt i staden undan Cromwell.

Staden fick ett nytt uppsving i början av 1900-talet sedan Brygge-Zeebrygge-kanalen anlagd 1896–1907 färdigställts.[2]