Kazakkhanatet och rysk dominans  Kazakkhanatets största utbredning, cirka 1520.

Kazakerna har sedan år 1456 etablerat ett självständigt khanat, Kazakkhanatet, i nuvarande Kazakstan.

Detta bestod fram till 1847. Då ställdes det som protektorat under Ryssland efter att den kazakiske khanen bett den ryske tsaren om stöd mot fientliga folk. Ryssarna koloniserade området under 1800-talet som ett steg i Det stora spelet mot Storbritannien. Livegenskapen i Ryssland avskaffades 1861 och då flyttade många ryska och ukrainska bönder till land som tilldelats dem av centralregeringen i Kazakstan. Kazakstan förklarades 1868 som del av det ryska riket.

Kazakerna revolterade flera gånger mot den ryska dominansen, däribland 1916 då uppemot 150 000 människor dödades, och lyckades hålla stånd mot Röda armén till 1920, då landet blev en del av Sovjetunionen.

Sovjeteran

Kirgiziska ASSR (autonoma socialistiska sovjetrepubliken) upprättades inom Ryska SFSR 1920, men bytte namn till Kazakiska ASSR 1925 då kazakerna officiellt skiljts från kirgizerna; det område som tidigare hetat Karakirgisiska autonoma området år 1924 döptes då om till Kirgiziska ASSR. Områdets huvudstad sedan 1920, Orenburg med omnejd, avträddes av republiken och bildade ett ryskt oblast. Den nya huvudstaden blev Alma-Ata, en avlägsen provinsstad i sydöst. En svår svält drabbade landet 1931–1933 och decimerade drastiskt befolkningen; antalet kazaker minskade från drygt 4 miljoner till omkring 2,5 miljoner. [källa behövs]

Kazakstan blev den 5 december 1936 sovjetrepublik, Kazakiska SSR. Landet blev mål för flera sovjetiska deportationer: speciellt efter andra världskriget tvångsflyttades krimtatarer, polacker, tjetjener, volgatyskar och andra till landet.[1] Dessutom deporterades flera stalintrogna politiker dit efter diktatorns död 1953, däribland hans efterträdare Georgij Malenkov. Under sovjettiden bedrevs mycket rymdforskning i landet, speciellt i den hemliga staden Leninsk (nuvarande Bajkonur); i Semipalatinsk fanns omfattande laboratorier och testområden for atomforskning. [källa behövs]

Självständigheten

Kazakstan förklarade sitt självstyre den 25 oktober 1990. Efter Sovjetunionens kollaps, förklarade sig landet självständigt den 16 december 1991 och erhöll, såsom sista delrepublik, sin självständighet 25 december. Landet upptogs i FN den 2 mars 1992.[2] De första åren efter självständigheten kännetecknades av en märkbar emigration av icke-kazaker. Den ekonomiska situationen stabiliserades dock undan för undan med en stark tillväxt, tack vare olje- och gastillgångar och en migrationsbalans som återigen börjar bli positiv. Presidenten Nursultan Nazarbajev, som satt vid makten från 1990 till 2019, genomförde liberaliseringar av ekonomin, men någon fungerande demokrati infördes inte. Den 30 augusti 1995 fastställdes en ny konstitution och i december samma år bildades ett nytt parlament med två kamrar, och parlamentsval hölls. Presidenten drog år 1997 igång ett gigantiskt projekt för att flytta huvudstaden från Almaty i landets sydöstra del till Astana, en stad belägen på stäppen i norr närmare landets geografiska centrum, som byggts upp nästan från grunden.

Nazarbajev omvaldes år 2005 för ytterligare sju år som president.Den 8 januari 2006 avgick stora delar av regeringen, anledningen är okänd.[källa behövs]

Den 18 mars 2019 meddelade Nazarbajev i ett tv-sänt tal att han skulle avgå som president och det var för många ett oväntat utspel. I samma tal sade han också att han skulle fortsätta som ledare för landets säkerhetsråd på livstid. Han fortsatte även att leda sitt parti Nur Otan (Fosterlandets ljus). Den 19 mars svors talmannen för Kazakstans parlament, Qasym-Zjomart Toqajev, in som interimspresident. I samband med maktskiftet meddelades att landets huvudstad Astana skulle byta namn till Nur-Sultan, för att hedra den avgångne presidenten. I juni 2019 blev Toqajev i ett snabbt iscensatt presidentval vald till president.[3][4][5] Den avgångne presidentens äldsta dotter, Dariga Nazarbajeva, efterträdde Toqajev som talman för parlamentet, och blev därmed näst högst i landets hierarki.[3]

I januari 2022 utbröt stora protester i landet på grund av ökade energipriser[6], varpå regeringen upplöstes och efter några dagar skickade den ryskledda försvarsalliansen CSTO trupper till landet.[7][8]

Den 16 september 2022 tillkännagavs ett antal tillägg till landets konstitution. Bland annat skall presidenten väljs för en enda sjuårsperiod utan möjlighet till omval och landets huvudstad återfå sitt tidigare namn Astana. Dessa ändringar undertecknades av Toqajev den 17 september 2022.[9]