Hinduism

Paco Pater - CC BY-SA 4.0 TeshTesh - CC BY-SA 4.0 Teseum - CC BY-SA 4.0 The original uploader was Nikkul at English Wikipedia. - CC BY-SA 2.0 http://en.wikipedia.org/wiki/User_talk:Vinayreddym - Public domain Manfred Werner (talk · contribs) - CC BY-SA 3.0 http://en.wikipedia.org/wiki/User_talk:Vinayreddym - Public domain Gaurhav H. Atri - CC BY-SA 2.0 Gktambe at English Wikipedia - Public domain The original uploader was Nikkul at English Wikipedia. - CC BY-SA 2.0 Amartyabag - CC BY-SA 3.0 Gaurhav H. Atri - CC BY-SA 2.0 Deepak Kumar Nayak (Cuttack) - CC BY-SA 4.0 Ascii002 - CC BY-SA 3.0 Abhishek Dutta (http://abhishekdutta.org), fix chromatic aberration by uploader - CC BY 3.0 Puja Rakshit - CC BY-SA 4.0 Jean-Pierre Dalbéra from Paris, France - CC BY 2.0 Abhishek Dutta (http://abhishekdutta.org), fix chromatic aberration by uploader - CC BY 3.0 Ragib Hasan - CC BY 2.5 Pk Pratham ( Pratik Patel ) - CC BY-SA 4.0 Arupparia - CC BY-SA 4.0 onkardkhandalikar - CC BY-SA 4.0 Shaq774 at en.wikipedia - Public domain User: (WT-shared) Nishantman at wts wikivoyage - CC BY-SA 1.0 Jean-Pierre Dalbéra from Paris, France - CC BY 2.0 Sujay25 - CC BY-SA 4.0 Lincon Mishra - CC BY-SA 3.0 No machine-readable author provided. Mattes assumed (based on copyright claims). - CC BY-SA 2.0 Abrar Alam Khan - CC BY-SA 3.0 Gktambe at English Wikipedia - Public domain http://en.wikipedia.org/wiki/User_talk:Vinayreddym - Public domain Gaurhav H. Atri - CC BY-SA 2.0 Pk Pratham ( Pratik Patel ) - CC BY-SA 4.0 Gaurhav H. Atri - CC BY-SA 2.0 Pk Pratham ( Pratik Patel ) - CC BY-SA 4.0 Gktambe at English Wikipedia - Public domain TeshTesh - CC BY-SA 4.0 Gaurhav H. Atri - CC BY-SA 2.0 R.K.Lakshmi - CC BY-SA 4.0 Rishabh gaur - CC BY-SA 4.0 Richard Mortel - CC BY 2.0 Jean-Pierre Dalbéra from Paris, France - CC BY 2.0 Lincon Mishra - CC BY-SA 3.0 Puja Rakshit - CC BY-SA 4.0 Rajesh Dhungana - CC BY-SA 4.0 Gaurhav H. Atri - CC BY-SA 2.0 9to5iOS - CC BY-SA 4.0 Jean-Pierre Dalbéra from Paris, France - CC BY 2.0 Vsundar at English Wikipedia - CC BY-SA 3.0 Abrar Alam Khan - CC BY-SA 3.0 Harshiyparik - CC BY-SA 4.0 Gaurhav H. Atri - CC BY-SA 2.0 Photo Dharma from Sadao, Thailand - CC BY 2.0 Puja Rakshit - CC BY-SA 4.0 Gaurhav H. Atri - CC BY-SA 2.0 Jean-Pierre Dalbéra from Paris, France - CC BY 2.0 Gaurhav H. Atri - CC BY-SA 2.0 Gktambe at English Wikipedia - Public domain Jean-Pierre Dalbéra from Paris, France - CC BY 2.0 Government of Odisha - CC BY 4.0 Abrar Alam Khan - CC BY-SA 3.0 Jean-Pierre Dalbéra from Paris, France - CC BY 2.0 Govind Swamy - CC BY-SA 3.0 Abhishek Dutta (http://abhishekdutta.org), fix chromatic aberration by uploader - CC BY 3.0 Prasanthajantha - CC BY-SA 4.0 http://en.wikipedia.org/wiki/User_talk:Vinayreddym - Public domain No images

Context of Hinduism

Hinduism eller Sanatana dharma (Den eviga världsordningen) är samlingsnamnet för en rad indiska sedvänjor, religiösa föreställningar och filosofiska begrepp.

Det finns inte någon vedertagen definition av hinduismen som religion eftersom den inte har någon grundare, ingen av alla erkänd helig skrift eller någon övergripande organisation. Gemensamt för de flesta riktningar inom hinduismen är likväl föreställningen om en allomfattande princip eller väsen kallad brahman och läran om själens återfödelse (samsara) i nya gestalter beroende av individens gärningar i livet, kallat karma. Hinduismen är den dominerande religionen i Indien med omkring 1,1 miljard anhängare och är en av världens äldsta religioner.

Hinduism kan uppfattas såväl som polyteistisk som monistisk, eftersom mångfalden av gudomar ofta uppfattas som manifestationer av, eller tjänare åt, ett Högsta väsende, Brahman. De viktigaste gudarna är Shiva (motsatsernas gud), Vi...Läs mer

Hinduism eller Sanatana dharma (Den eviga världsordningen) är samlingsnamnet för en rad indiska sedvänjor, religiösa föreställningar och filosofiska begrepp.

Det finns inte någon vedertagen definition av hinduismen som religion eftersom den inte har någon grundare, ingen av alla erkänd helig skrift eller någon övergripande organisation. Gemensamt för de flesta riktningar inom hinduismen är likväl föreställningen om en allomfattande princip eller väsen kallad brahman och läran om själens återfödelse (samsara) i nya gestalter beroende av individens gärningar i livet, kallat karma. Hinduismen är den dominerande religionen i Indien med omkring 1,1 miljard anhängare och är en av världens äldsta religioner.

Hinduism kan uppfattas såväl som polyteistisk som monistisk, eftersom mångfalden av gudomar ofta uppfattas som manifestationer av, eller tjänare åt, ett Högsta väsende, Brahman. De viktigaste gudarna är Shiva (motsatsernas gud), Vishnu (som upprätthåller världen) och Mahadevi. Guden Brahma, som ansågs viktig under århundradena strax före den kristna tideräkningens början, tillmäts sedan 400-talet mindre vikt. Alla gudar anses vara en gud som visar sig genom olika skepnader. Därav kan hinduismen ses som en monistisk religion.

Hinduismen är till skillnad från kristendom och islam inte en missionerande religion som eftersträvar att sprida sin tro och sanning och att omvända icke-troende eller anhängare av andra läror. Inom hinduismen anser man att sanningen är mångfacetterad och att olika synvinklar ger olika aspekter av sanningen och därför anser många att hinduismen är mer tolerant mot andra religioner. Begrepp som kätteri, blasfemi och apostasi finns inte inom hinduismen.

De viktigaste hinduiska texterna är de fyra Vedaskrifterna, vars äldsta delar härstammar från århundradena runt 1300 f.Kr., och de kommenterande texterna kallade Upanishaderna. Av stor betydelse är också Bhagavad-Gita som ingår i det mytologiska eposet Mahabharata.

More about Hinduism

Historik
  • Se även: lista över hinduiska gudomar
    Induskulturen

    Induskulturen, Indusdalens civilisation eller Harappa-civilisationen, var den forntida civilisation som blomstrade från omkring 2500 f.Kr. till omkring 1500 f.Kr. i Indusflodens dalgång och längs dess bifloder, i den nordvästra delen av den indiska subkontinenten, d.v.s. i dagens Pakistan. Den jordbruksbaserade och skrivkunniga Induskulturen, som försörjde Harappa, Mohenjo-Daro och andra större städer. Städer med flervåningshus med bostäder, hantverkare, handel – lika högt utvecklad som flodkulturerna i Egypten längs Nilen, i Mesopotamien längs Eufrat och Tigris och i anslutning till Gula floden i Kina och som sammanhållet rike tidvis större än Mesopotamien och Egypten[1] – upptäcktes på 1920-talet och dateras till slutet av tredje årtusendet f.Kr. och början av 1000-talet f.Kr. Forskare har slutit sig till att där, liksom i de andra flodkulturerna, tillämpades en religion där inriktningen på fruktbarhet var central och ett prästerskap snarare än en dominant bland småkungarna styrde samhället (teokratiskt (hierokratiskt) styrelseskick). Städerna hade stora och komplexa fästningar byggda på höjder kring vilka palats, bostäder, spannmålsmagasin, kultur och aktiv handel vuxit fram, samt bad (som kanske användes till helig tvagning) byggts.[1] Inga konkreta bevis har hittats som tyder på militär aktivitet, det är sannolikt att Harappakulturen var en fredlig civilisation och ett välförsörjt samhälle, som inte skulle komma att lämnas ifred.[2][3] Indusreligionen, som inte har något känt namn, tillämpades av ett mer mörkhyat folk än dagens pakistanier och nordindier....Läs mer

    Se även: lista över hinduiska gudomar
    Induskulturen

    Induskulturen, Indusdalens civilisation eller Harappa-civilisationen, var den forntida civilisation som blomstrade från omkring 2500 f.Kr. till omkring 1500 f.Kr. i Indusflodens dalgång och längs dess bifloder, i den nordvästra delen av den indiska subkontinenten, d.v.s. i dagens Pakistan. Den jordbruksbaserade och skrivkunniga Induskulturen, som försörjde Harappa, Mohenjo-Daro och andra större städer. Städer med flervåningshus med bostäder, hantverkare, handel – lika högt utvecklad som flodkulturerna i Egypten längs Nilen, i Mesopotamien längs Eufrat och Tigris och i anslutning till Gula floden i Kina och som sammanhållet rike tidvis större än Mesopotamien och Egypten[1] – upptäcktes på 1920-talet och dateras till slutet av tredje årtusendet f.Kr. och början av 1000-talet f.Kr. Forskare har slutit sig till att där, liksom i de andra flodkulturerna, tillämpades en religion där inriktningen på fruktbarhet var central och ett prästerskap snarare än en dominant bland småkungarna styrde samhället (teokratiskt (hierokratiskt) styrelseskick). Städerna hade stora och komplexa fästningar byggda på höjder kring vilka palats, bostäder, spannmålsmagasin, kultur och aktiv handel vuxit fram, samt bad (som kanske användes till helig tvagning) byggts.[1] Inga konkreta bevis har hittats som tyder på militär aktivitet, det är sannolikt att Harappakulturen var en fredlig civilisation och ett välförsörjt samhälle, som inte skulle komma att lämnas ifred.[2][3] Indusreligionen, som inte har något känt namn, tillämpades av ett mer mörkhyat folk än dagens pakistanier och nordindier. Den tydliga inriktningen på rituell renhet har medfört att vissa tycks sig skönja förekomsten av yoga så tidigt liksom kulten av en gud (den s.k. "proto-Shiva"), vars utmärkande egenskaper verkar harmoniera med den Shiva som senare dyrkades inom hinduismen. Vissa religiösa byggnader tycks ha tillägnats ett Livets träd, andra tempel hyllade Shiva.[1] En gissning bland flera är att Induskulturens språk var dravidiskt, och därför har man sökt motsvarigheter och analogier i främst sydindisk, särskilt tamilsk, hinduism. Före 1500 f.Kr. började stammar med indoeuropeiskt språk (arya eller arier) att flytta in norrifrån. Till detta befolkningsskikt hörde de grupper som skapade de äldre delarna av Veda, som från början enbart var en rituallitteratur som överfördes muntligt från generation till generation. Dessa arier, som troligen var i minoritet men krigiskt överlägsna, tog till sig kulturen och skrivkunnigheten men bevarade väsentliga delar av sina egna traditioner och värdesystem, däribland kastväsendet. Ariska religiösa texter, mänskliga kvarlevor i Mohenjo-Daro och andra lämningar tyder på att arierna kan ha trängt in tämligen våldsamt i området och dödat många av dess invånare och bränt ner de större städerna.[2][3][4] Före upptäckten av Induskulturen trodde man att den indiska religiösa historien började med den ariska invasionen på grund av den idealisering av erövringen som avbildas i de vediska hymnerna.[5]

    Vedisk religion

    Den vediska religionen i Indien under det andra årtusendet f.Kr. var nära släkt med forniransk religion, och frambringade hymner som samlades i de fyra Samhita-vedaskrifterna:

    Rig Veda Samaveda Yajurveda Atharvaveda

    Dessa hymner försågs under 900-600-talen f.Kr. med offertekniska och mytologiska kommentarer, Brahmanas, och privatritualer med filosofiska inslag, aranyakas. Till skillnad från senare elithinduism var den vediska religionen polyteistisk. Medan reinkarnationstanken saknades i vedisk religion, förekom föreställningen om dödsriken.

    I denna äldre vediska litteratur förekommer alternativa skapargudar som Vishvakarman, Tvastr, Hiranyagarbha och Prajapati, som i efterhand skulle identifieras med (eller relateras till) varandra och Brahma på skiftande sätt. Purusha är urvarelsen som låter sig offras för att frambringa världen. Dyaus (himmelsguden), Prithivi (jordgudinnan) och Aditi (gudarnas moder) är gudomarnas upphov. Mitra och Varuna betraktas som de två högsta gudarna, och Indra betraktas som gudarnas ledare. I kulten var eldguden Agni och dryckesoffer-guden Soma viktiga. Naturfenomen som vinden (Vayu), stormen (Maruterna), väderleken och åskan (Parjanya), gryningen (Ushas), solen (Surya eller Savitr), vattnen (Apas) och floden Sarasvati tillägnas hymner. Vidare förekommer bl.a. fromhetsguden Bhraspati, rikedomsguden Bhaga, herdeguden Pushan, hantverksgudarna (ribhuerna) och hushållsguden Vastopati. Två beridna tvillinggudar – Asvinerna – uppvisar gemensamma drag med den grekisk-romerska religionens dioskurer. Den första dödliga personen, Yama, stiger ned i dödsriket och blir härskare där. Vishnu och en äldre form av Shiva, Rudra, tillägnas ett fåtal hymner, men i äldre tid uppfattas de inte som lika framträdande, som de skulle göra senare.

    Från sramanas till bhakti

    En ytterligare kommentargenre, Upanishaderna, började växa fram på 600-talet f.Kr. (många av dem under 400- och 300-talet f.Kr.)[6][7], och förespråkade delvis monoteism och själavandringstanken, och stimulerade förekomsten av asketiska rörelser, sramanas, som dock kan vara något århundrade äldre. Upanishaderna handlar bland annat om brahman - den gudomliga och sanna verkligheten – och atman – det livgivande i en människa eller ett djur, en del av brahman. De heterogena sramana-rörelserna förespråkade egendomslöshet och meditation, och kritiserade bland annat de vediska djuroffren. Ur dessa rörelser utvecklades både buddhismen och jainismen, som vände sig emot existensen av atman (en själ med ungefär samma betydelse som det västerländska "jaget")[8] den numera utdöda ajivika-rörelsen, och hinduismens yoga-darshana. Den sistnämnda ville, till skillnad från de tre förstnämnda, hålla fast vid vedas hymner och tre kommentargenrer, och fick ett klassiskt uttryck i Patanjalis Yoga sutra. Hinduismens övriga fem darshana-sutror från århundradena omedelbart före och efter den västerländska tideräkningens början är

    Mimamsa sutra (som vidareutvecklar den filosofiska reflektionen kring offerhandlingarna, betraktar gudomarna som dödliga men Veda som evig) Samkhya karika (som behandlar naturfilosofi) Nyaya sutra (som behandlar logik) Vaishesika sutra (som behandlar empiri) Brahma sutra (som vidareutvecklar Upanishadernas monoteism)

    Under årtusendet f.Kr. framväxte sexton samlingar med rituella och moraliska föreskrifter och lagar, smriti. Efter 300 f.Kr. och långt in på medeltiden skrevs kommentarer till dessa, som försökte anpassa de äldre lagsamlingarna till ett mindre enhetligt samhälle som nu rymde bland andra buddhister, greker och parser.

    Under perioden 800 f.Kr. – 200 e.Kr. växte ett antal episka berättelser, itihasa, fram, bl.a. Mahabharata, som innehåller den viktiga Bhagavad-Gita (Herrens sång), där guden Krishna berättar om kärleken mellan Gud och människa. I denna litteratur skulle gudomar som Brahma, Vishnu, Shiva, Lakshmi, Rama, Krishna, Ganesha och Hanuman få en alltmera framträdande position.

    Under en mellantid, och i vissa miljöer, med början i den mindre och sena Maitrayaniya-upanishaden (trol. 100-talet f.Kr.), framställdes Brahma som Skaparen, och jämbördig med Vishnu, Uppehållaren och Shiva, Förstöraren. Denna triad – Trimurti – beskrivs också i Kurma Purana, en mytologisk text från perioden 550850. Genom bhakti-rörelsernas växande inflytande fr.o.m. 400-talet har Vishnus, Shivas och Mahadevis betydelse i fromhetslivet vuxit på Brahma-hängivenhetens bekostnad, och konceptet Trimurti är inte alls så betydelsefullt inom nutida hinduism som det en gång var.

    Under det första årtusendet e.Kr. utvecklades flera sorters vedanta-filosofi på grundval av Upanishaderna och Brahma Sutra, samt ett stort antal bhakti-riktningar, var och en hängiven en särskild gudom. Vishnu, Shiva och Devi växte avsevärt i betydelse, medan många äldre gudomars betydelse minskade.

    Bhakti-rörelserna och den moderna hinduismen

    Under perioden 4001200 författades inom bhakti-rörelserna en ny genre av yngre mytologiska skrifter, puranor, av vilka det finns arton viktigare, och ett antal mindre inflytelserika. Vidare har bhakti-rörelserna kontinuerligt författat nya folkliga sånger för religionsutövningen – bhajians – som stilistiskt, musikaliskt och i valet av språk (folkspråket i stället för sanskrit) kan skilja sig starkt från de traditionella vedahymnerna.

    Denna historiska utveckling gjorde med tiden fyra läroriktningar, sampradayas, dominerande, vilket är fallet idag:

    Vishnuism (som inkluderar grenar som är hängivna någon avatar av Vishnu) Shivaism Shaktism Smartism, som är renodlad advaita-vedanta

    De flesta hinduer, runt 80 procent, är vaishnaviter (vaishnavas), det vill säga dyrkare av den ende guden Vishnu. Den teologiska grunden för vishnuismen bygger på Vedanta. Somliga vaishnavas betraktar Brahma och Shiva som två av de sätt Vishnu tar gestalt. Andra vaishnavas betraktar Shiva som en halvgudomlig asket. På grundval av Mahabharata dyrkar en rörelse med rötter i både vishnuvördnad och shivavördnad dem båda under den gemensamma formen Harihara.

    På 1800-talet och 1900-talet uppkom ett antal reformhinduiska rörelser av olika slag, påverkade av västerländsk protestantisk uppfattning av vad religion är och bör vara, via pizzaeffekten.

    ^ [a b c] Encyclopedia.com, (2013). ”Indus valley civilization”. The Columbia Encyclopedia, 6th ed. 2013. The Encyclopedia.com advertising network. http://www.encyclopedia.com/doc/1E1-Indusval.html. Läst 27 november 2013.  ^ [a b] Swanson, Emily, Musser, Ann & Beukhof, Christine, (1998). ”Harappan Civilization”. The Web Chronology Poject. (David W. Koeller). http://www.thenagain.info/webchron/India/Harappa.html. Läst 27 november 2013.  ^ [a b] Edholm, Erik af (2011): "Hinduism" Nationalencyklopedin (NE). (Länken och sidan kontrollerad 2013-11-27.) ^ "Indus Civilization." (1992) The New Encyclopedia Britannica. 1992 ed. ^ Encyclopedia.com, (2013). The Columbia Encyclopedia, 6th ed. 2013 ”Aryan”. The Encyclopedia.com advertising network. http://www.encyclopedia.com/topic/Aryan.aspx#2-1E1:Aryan-full=The Columbia Encyclopedia, 6th ed. 2013. Läst 27 november 2013.  ^ Wramming (1996) ^ Ewald, Stefan, Denzler, G., Lohner, A. & Graf, W (sv. bearbetn. & granskn: Beskow, Per & Svensson, Jonas. Bidrag fr. Bryder, Peter, Vramming, Ylva & Peterson, Bengt), (tysk originalupplaga1990; svensk upplaga 1996). Religionslexikonet. Stockholm: Bokförlaget Forum. sid. 535 - Uppslagsord: "hinduism" och "buddhism". ISBN 91-37-11539-1  ^ Ewald, Stefan, Denzler, G., Lohner, A. & Graf, W (sv. bearbetn. & granskn: Beskow, Per & Svensson, Jonas. Bidrag fr. Bryder, Peter, Vramming, Ylva & Peterson, Bengt), (tysk originalupplaga1990; svensk upplaga 1996). Religionslexikonet. Stockholm: Bokförlaget Forum. sid. 535 - Uppslagsord: "buddhism" och "atman". ISBN 91-37-11539-1 
    Read less

Where can you sleep near Hinduism ?

Booking.com
522.049 visits in total, 9.230 Points of interest, 405 Mål, 134 visits today.