Context of Syrien

Syrien (arabiska: سورية), formellt Syriska arabiska republiken, alternativt Syriska arabrepubliken (arabiska: الجمهورية العربية السورية), är ett land i västra Asien och gränsar till Libanon i väst, Turkiet i norr, Irak i öst, Jordanien i syd och Israel i sydväst. Två tredjedelar av Golanhöjderna är sedan 1967 ockuperat av Israel och blev 1981 annekterat av Israel, den östra tredjedelen styrs av Syrien, med UNDOF (FN:s övervakningsstyrka för truppåtskillnad mellan Israel och Syrien) emellan som upprätthåller en buffertzon för att implementera lila linjens vapenvila. Syriens huvudstad och största stad är Damaskus och landet har kust mot Medelhavet.

Syrien, ett land bestående av bördiga slätter, höga berg och öknar, bebos av en blandning av olika etniska och religiösa grupper. Bland de etniska grupperna finns bland andra syriska araber, greker, armenier, assyrier/syrianer, kurder, tjerkesser...Läs mer

Syrien (arabiska: سورية), formellt Syriska arabiska republiken, alternativt Syriska arabrepubliken (arabiska: الجمهورية العربية السورية), är ett land i västra Asien och gränsar till Libanon i väst, Turkiet i norr, Irak i öst, Jordanien i syd och Israel i sydväst. Två tredjedelar av Golanhöjderna är sedan 1967 ockuperat av Israel och blev 1981 annekterat av Israel, den östra tredjedelen styrs av Syrien, med UNDOF (FN:s övervakningsstyrka för truppåtskillnad mellan Israel och Syrien) emellan som upprätthåller en buffertzon för att implementera lila linjens vapenvila. Syriens huvudstad och största stad är Damaskus och landet har kust mot Medelhavet.

Syrien, ett land bestående av bördiga slätter, höga berg och öknar, bebos av en blandning av olika etniska och religiösa grupper. Bland de etniska grupperna finns bland andra syriska araber, greker, armenier, assyrier/syrianer, kurder, tjerkesser , mandéer och turkar. Religiösa grupper innefattar sunniter, kristna, alawiter, druser, ismailiter, mandéer, shiiter, sufer, salafister, yazidier och judar. Sunniterna utgör den största religiösa gruppen i landet.

Syrien blev ett självständigt land första gången 1946, efter att tidigare ha varit en del av det Osmanska riket och under mellankrigstiden ett NF-mandat styrt av Frankrike. 1958-1961 ingick Syrien i Förenade arabrepubliken tillsammans med Egypten, men blev sedan åter självständigt. Landet har sedan början av 1960-talet kontrollerats av Baathpartiet och sedan 1970 av al-Assad-familjen.

Konflikter i landet mellan den styrande makteliten och vissa av det syriska folket har flera gånger lett till uppror, senast genom det inbördeskrig som sedan 2011 förvandlat stora delar av landet till en krigszon. Inbördeskriget har lett till att större och mindre områden övertagits av väpnad opposition och att de kurdiska styrkorna i nordöst förklarat sig självstyrande. Under kriget mellan dessa tre grupperingar har den jihadistiska terrorganisationen Islamiska staten (IS) etablerat sig i den centrala och östra delen av landet. Utländsk inblandning i inbördeskriget har skett via Iran (för regeringen), Ryssland (sedan 2015, för regeringen), en USA-stödd koalition (mot IS, för kurder och tidigare för oppositionsgrupper) och Turkiet (för icke-kurdiska oppositionsgrupper och mot övriga).

Inbördeskriget har lett till en stor utvandring till bland annat Libanon, Jordanien, Turkiet och Europa. En stor utvandringsvåg 2015 till länder i Europeiska unionen var huvudorsaken till migrationskrisen i Europa.

More about Syrien

Basic information
  • Currency Syriskt pund
  • Lokalt namn سوريا
  • Calling code +963
  • Internet domain .sy
  • Mains voltage 220V/50Hz
  • Democracy index 1.43
Population, Area & Driving side
  • Population 22933531
  • Område 185180
  • Driving side right
Historik
  • Bakgrund

    Det område som i dag kallas Syrien erövrades av muslimska araber på 600-talet. Området var sedan en del av ett islamiskt kalifat, först det umayyadiska och från mitten av 700-talet det abbasidiska.

    Under de följande århundradena kontrollerades området eller delar av området i tur och ordning av bland andra egyptiska regeringar, abbasiderna, korsfarare och mamluker. På 1500-talet erövrades området av osmanerna och uppgick i det osmanska imperiet.

    Franskt mandat
    Fördjupning: Franska mandatet för Syrien och Libanon

    Imperiet bestod i 400 år fram till första världskriget, då de vinnande makterna Frankrike, Storbritannien och Ryssland styckade upp Storsyrien enligt det hemliga Sykes-Picot-avtalet.[1] Det område som idag utgör Syrien inordnades under det franska kolonialimperiet, och fransmännen styrde landet med järnhand i 25 års tid under ett NF-mandat.

    Vid övertagandet var både ekonomin och administrationen i mycket dåligt skick. Fransmännen kontrollerade viktiga funktioner i samhället, och hindrade syrierna från politisk aktivitet. Alla nationalistiska strävanden slogs ned, och man frånhöll även människorna deras medborgerliga rättigheter.[2] Missnöjdheten bland folket ledde 1925 till en allmän revolt, ledd av druserna. Upproret slogs snabbt ner, men missnöjet mot fransmännen fortsatte och kulminerade 1939, när Turkiet tilläts annektera Hatay-provinsen i nordväst.[1] Fler och fler röster om självständighet började höjas i Syrien. Den franska exilregeringen ledd av general de Gaulle gav till slut efter och lovade Syrien självständighet.

    ...Läs mer
    Bakgrund

    Det område som i dag kallas Syrien erövrades av muslimska araber på 600-talet. Området var sedan en del av ett islamiskt kalifat, först det umayyadiska och från mitten av 700-talet det abbasidiska.

    Under de följande århundradena kontrollerades området eller delar av området i tur och ordning av bland andra egyptiska regeringar, abbasiderna, korsfarare och mamluker. På 1500-talet erövrades området av osmanerna och uppgick i det osmanska imperiet.

    Franskt mandat
    Fördjupning: Franska mandatet för Syrien och Libanon

    Imperiet bestod i 400 år fram till första världskriget, då de vinnande makterna Frankrike, Storbritannien och Ryssland styckade upp Storsyrien enligt det hemliga Sykes-Picot-avtalet.[1] Det område som idag utgör Syrien inordnades under det franska kolonialimperiet, och fransmännen styrde landet med järnhand i 25 års tid under ett NF-mandat.

    Vid övertagandet var både ekonomin och administrationen i mycket dåligt skick. Fransmännen kontrollerade viktiga funktioner i samhället, och hindrade syrierna från politisk aktivitet. Alla nationalistiska strävanden slogs ned, och man frånhöll även människorna deras medborgerliga rättigheter.[2] Missnöjdheten bland folket ledde 1925 till en allmän revolt, ledd av druserna. Upproret slogs snabbt ner, men missnöjet mot fransmännen fortsatte och kulminerade 1939, när Turkiet tilläts annektera Hatay-provinsen i nordväst.[1] Fler och fler röster om självständighet började höjas i Syrien. Den franska exilregeringen ledd av general de Gaulle gav till slut efter och lovade Syrien självständighet.

    Efter andra världskriget

    Syrien förklarades självständigt den 17 april 1946, i samband med att de sista franska trupperna lämnade landet. Därefter karakteriserades politiken i landet (men även i regionen i stort) av oroligheter, och regeringarna avlöste varandra.

    Syrien blev ett centrum för panarabiska strömningar och för arabstaternas motstånd mot FN:s beslut att dela Palestina i en judisk och en arabisk stat. Frivilligförband organiserades på syriskt territorium och dessa överskred vid flera tillfällen i början av 1948 gränsen till Palestina och anföll judiska kolonier. Senare samma år ryckte reguljära syriska trupper in i Palestina för att tillsammans med övriga arabstater försöka förhindra upprättandet av den israeliska staten. 1949 ingicks ett vapenstilleståndsavtal mellan Israel och Syrien.[3]

    Under andra halvan av 1950-talet blev Baathpartiet den starkaste politiska kraften i Syrien, och de kombinerade panarabism med socialism. Syrien ingick i union med Egypten mellan 1958 och 1961. Regeringen skrev också under avtal om ekonomiskt och militärt samarbete med Sovjetunionen. Efter en militärkupp 1963 förstatligades stora delar av näringslivet och en jordreform genomfördes.

    Militärkuppen 1963 förde den nuvarande regeringen till makten. Det socialistiska Baathpartiet regerade i ett i praktiken enpartisystem, där oppositionspartier inte erkändes. Partiet nationaliserade banker och industrier. En ny regering 1966 stärkte ytterligare banden till Sovjetunionen. Genom ytterligare en kupp 1970 togs makten över av Hafez al-Assad, vilket förde landet mot en mer auktoritär regering där all makt skulle komma att centreras runt honom som Syriens president. Med hjälp av säkerhetstjänsten och militären höll han ett hårt grepp om det syriska folket i 30 år.[2] Banden till Sovjetunionen bibehölls sedan Hafez al-Assad tagit makten 1970. Sedan al-Assad avlidit 2000 efterträddes han av sin son Bashar al-Assad.

    Syrien förlorade Golanhöjderna till Israel i sexdagarskriget. Kravet att detta område ska återlämnas har flera gånger utgjort stötestenen vid informella fredsförhandlingar där Israel och Syrien varit inblandade. Under och efter inbördeskriget i Libanon fick Syrien en förhållandevis vittgående kontroll över Libanon, vilket lett till konflikter med grupper där och resulterade i Cederrevolutionen 2005.

    Syriska inbördeskriget (2011–)
    Fördjupning: Syriska inbördeskriget

    2011 utbröt protester i Syrien mot den sittande presidenten inspirerade av protesterna i arabvärlden 2010–2011. Regeringen svarade både med eftergifter och med våld.[4] Den 11 november 2011 släppte Human Rights Watch en 63-sidig rapport som hävdade att den syriska regeringen begick systematiska övergrepp och använde dödligt våld mot civila. Rapporten betecknar det som ett brott mot de mänskliga rättigheterna.[5] Under ett seminarium den 12 september 2012, arrangerat av Olof Palmes Internationella Center och ABF i Stockholm, berättade Amnestys generalsekreterare Lise Bergh att fall av avrättningar och andra övergrepp hade utförts av såväl den "Fria syriska armén" som regeringstrupper.[6] Mycket tydde på att de syriska rebellerna i ett tidigt stadium fått hjälp från främmande makt, både vad gäller vapen och underrättelser.[7] Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov pekade formellt ut USA som den främmande makt som i hemlighet hade beväpnat de syriska rebellerna.[8]

    Under kriget har ett flertal internationella medlingsförsök genomförts, bland annat av Arabförbundet och FN.[9] EU har sedan oroligheterna började vid upprepade tillfällen fördömt regeringens brutala repression mot demonstranter och civila och krävt att våldet upphör. EU har till följd av det fortsatta våldet beslutat att införa sanktioner riktade mot regeringen. EU stödjer vidare FN:s och Arabförbundets gemensamma sändebud Lakhdar Brahimi och hans fortsatta arbete för att försöka hitta en fredlig lösning på konflikten.[10] I september 2013 beslutade Migrationsverket att villkorslöst ge alla syrier som kommer till Sverige permanent uppehållstillstånd.[11]

    Ryssland har sedan 30 september 2015 med stöd av det iranska revolutionsgardet intervenerat militärt i det pågående syriska inbördeskriget. Ryska angrepp har bland annat riktat sig mot rebellgrupper som stöds och beväpnats av USA. Det syriska inbördeskriget har utvecklats till vad många[vilka?] anser vara ett ombudskrig mellan Ryssland och USA.[12][13][14][15][16][17]

    Inbördeskriget har lett till att omkring nio miljoner syrier är flyktingar. Av dessa är sex miljoner internflyktingar medan tre miljoner har flytt till Turkiet, Libanon, Jordanien och Irak.[18]

    ^ [a b] ”Landguiden: Syrien - äldre historia”. Utrikespolitiska institutet. http://www.landguiden.se/Lander/Asien/Syrien/Aldre-Historia. Läst 15 september 2013.  ^ [a b] Kornelia Kotsinas och Marie Allansson (16 oktober 2012). ”Fördjupning Syrien”. säkerhetspolitik.se. http://www.sakerhetspolitik.se/Konflikter/Syrien/Fordjupning-Syrien/. Läst 10 september 2013.  ^ Referensfel: Ogiltig <ref>-tagg; ingen text har angivits för referensen med namnet nor ^ ”Undantagslagarna hävs i Syrien”. dagens Nyheter. http://www.dn.se/nyheter/varlden/undantagslagarna-havs-i-syrien. Läst 24 januari 2016.  ^ ”Report says Syrian crackdown amounts to crimes against humanity” (på engelska). CNN. http://edition.cnn.com/2011/11/11/world/meast/syria-unrest/index.html?hpt=hp_t2. Läst 24 januari 2016.  ^ ”Oklara förutsättningar för syrisk fred”. Olof Palme International Center. Arkiverad från originalet den 29 januari 2016. https://web.archive.org/web/20160129135847/http://www.palmecenter.se/nyheter/oklara-forutsattningar-for-syrisk-fred/. Läst 24 januari 2016.  ^ http://www.reuters.com/news/syria/article-rebels-foreign-support.html#[död länk] ^ ”Russia accuses US of arming Syrian rebels” (på engelska). Telegraph Media Group Limited. http://www.telegraph.co.uk/news/worldnews/middleeast/syria/9329366/Russia-accuses-US-of-arming-Syrian-rebels.html#. Läst 24 januari 2016.  ^ Magnus Lundgren (2016). ”Mediation in Syria: initiatives, strategies, and obstacles, 2011–2016”. Contemporary Security Policy. http://www.tandfonline.com/doi/abs/10.1080/13523260.2016.1192377.  ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 29 september 2013. https://web.archive.org/web/20130929125904/http://www.regeringen.se/sb/d/2688/a/61427. Läst 1 september 2013.  ^ ”Alla syrier får permanent uppehållstillstånd”. Sveriges radio. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=5634316. Läst 24 januari 2016.  ^ ”U.S. Weaponry Is Turning Syria into Proxy War With Russia”. The New York Times. 12 oktober 2015. http://www.nytimes.com/2015/10/13/world/middleeast/syria-russia-airstrikes.html. Läst 14 oktober 2015.  ^ ”John McCain says US is engaged in proxy war with Russia in Syria”. The Guardian. 4 oktober 2015. http://www.theguardian.com/us-news/2015/oct/04/john-mccain-russia-us-proxy-war-syria-obama-putin. Läst 17 oktober 2015.  ^ ”U.S., Russia escalate involvement in Syria”. CNN. 13 oktober 2015. http://edition.cnn.com/2015/10/13/middleeast/syria-civil-war/index.html. Läst 17 oktober 2015.  ^ ”"The Russians have made a serious mistake": how Putin's Syria gambit will backfire”. Vox. 1 oktober 2015. http://www.vox.com/2015/10/1/9434365/putin-syria-russia-mistake. Läst 26 oktober 2015.  ^ ”In Syrië dreigt nu een proxy-oorlog” (på nedeerländska). nrc.nl. Arkiverad från originalet den 3 februari 2016. https://web.archive.org/web/20160203104441/http://www.nrc.nl/handelsblad/2015/10/14/in-syrie-dreigt-nu-een-proxy-oorlog-1544574. Läst 24 januari 2016.  ^ ”Russia has big ambitions, growing capabilities” (på engelska). MilitaryTimes. Arkiverad från originalet den 24 januari 2016. https://web.archive.org/web/20160124154242/http://www.militarytimes.com/story/military/2015/10/05/us-russia-vladimir-putin-syria-ukraine-american-military-plans/73147344/. Läst 24 januari 2016.  ^ Syrian Refugees 2015-11-08.
    Read less

Phrasebook

Hallå
مرحبًا
Värld
العالمية
Hej världen
مرحبا بالعالم
Tack
شكرًا لك
Adjö
مع السلامة
Ja
نعم
Nej
رقم
Hur mår du?
كيف حالك؟
Bra tack
بخير، شكرا لك
vad kostar det?
كم سعره؟
Noll
صفر
Ett
واحد

Where can you sleep near Syrien ?

Booking.com
521.575 visits in total, 9.230 Points of interest, 405 Mål, 2.699 visits today.