Context of Sverige

Sverige ([sværjɛ] ( lyssna)), formellt Konungariket Sverige ([ˈkôːnɵŋaˌriːkɛt ˈsvæ̌rjɛ] ( lyssna)), är ett land som ligger på Skandinaviska halvön i Nordeuropa. Sverige har landgräns i väst med Norge, i nordost med Finland samt angränsande territorialvatten till Norge i västsydväst, Danmark i sydväst och Finland i öst. Landet har kuster mot Bottenviken, Bottenhavet, Ålands hav, Östersjön, Öresund, Kattegatt och Skagerrak.

Sverige hade den 28 februari 2023 enligt SCB en befolkning på 10 528 561 och är, med en area (inklusive sjöar) på 447 425 km², det geografiskt femte största landet i Europa.

Huvudstad är Stockholm, landets största stad med 1,4 miljoner invånare. Därutöver finns ytterligare tre storstäder enligt Statistiska centralbyråns definition om kommun med...Läs mer

Sverige ([sværjɛ] ( lyssna)), formellt Konungariket Sverige ([ˈkôːnɵŋaˌriːkɛt ˈsvæ̌rjɛ] ( lyssna)), är ett land som ligger på Skandinaviska halvön i Nordeuropa. Sverige har landgräns i väst med Norge, i nordost med Finland samt angränsande territorialvatten till Norge i västsydväst, Danmark i sydväst och Finland i öst. Landet har kuster mot Bottenviken, Bottenhavet, Ålands hav, Östersjön, Öresund, Kattegatt och Skagerrak.

Sverige hade den 28 februari 2023 enligt SCB en befolkning på 10 528 561 och är, med en area (inklusive sjöar) på 447 425 km², det geografiskt femte största landet i Europa.

Huvudstad är Stockholm, landets största stad med 1,4 miljoner invånare. Därutöver finns ytterligare tre storstäder enligt Statistiska centralbyråns definition om kommun med fler än 200 000 invånare: Göteborg, Malmö och Uppsala. Omkring 87 procent av befolkningen, en ökande andel, lever i tätorter med minst 200 invånare (år 2016). Med OECD-definitionen – utgående från minst 50 000 invånare – bor 41 procent av svenskarna i urbana system. Sverige är därmed ett utpräglat landsbygdsland, med låg befolkningstäthet om 22 invånare per km² och med högre täthet i södra landshalvan.

Sverige är en konstitutionell monarki med parlamentarisk demokrati och utvecklad ekonomi. Landet är medlem i Förenta nationerna sedan november 1946 och Europeiska unionen sedan den 1 januari 1995.

Sverige eller traditionellt Svea rike från fornnordiskans svíar, i sig troligen från nordiskans Svitiod, tidigast dokumenterat som Swēorice i det anglosaxiska Beowulfkvädet cirka år 1000, avsåg ursprungligen ett rike av svear, en folkstam i sin tur tidigast dokumenterad av den romerske historikern Tacitus år 98 e.Kr. Riket kristnades under medeltiden och erkändes genom kung Inge den äldre av påve Gregorius VII år 1080. Sedermera omfattades både svear och götar från omkring år 1160. Sverige ingick därefter i den nordiska Kalmarunionen 1397–1523. Under 1600-talets stormaktstid expanderade landet militärt, men förlorade större delen av områdena utanför skandinaviska halvön under 1700- och 1800-talen. Östra rikshalvan, sedermera Finland, som hade varit en del av riket sedan 1100-talet, förlorades till Ryssland år 1809. Det senaste kriget som Sverige direkt var inblandat i var Napoleonkrigen 1814, när Sverige förlänades Norge från Danmark in i Svensk-norska unionen, en personalunion som varade till 1905.

Under 1900-talet präglades Sveriges utrikes- och säkerhetspolitik av militär alliansfrihet syftande till neutralitet i krig. Neutralitetsdoktrinen övergavs 1995 i samband med Sveriges inträde i EU. Trots den militära alliansfriheten medverkade Sveriges försvarsmakt i utländska militära operationer genom Natosamarbetet Partnerskap för fred och EU:s gemensamma säkerhets- och försvarspolitik. Den militärt alliansfria doktrinen övergavs i samband med att regeringen, med brett stöd i riksdagen, i maj 2022 beslutade att lämna in en ansökan om Nato-medlemskap.

Svensk kultur utmärker sig i internationella värderingsmätningar med sin individualism, humanism och sekularism samt med ett stort förtroende för stat, politik och myndigheter bland medborgarna.

Svensk ekonomisk politik har sedan mitten av 1900-talet utmärkt sig internationellt för en högbeskattande offentlig resursfördelning av svenska folkets resurser, både inrikes och utrikes, och för blandekonomi (blandning av socialism och marknadsekonomi). Samförstånd råder mellan arbetsmarknadens parter, känt som den svenska modellen.

Landet rankas fyra i världen i tidningen The Economists demokratiindex (2021) och plats 7 i Förenta nationernas ”Human Development Index” (2021-22). Landet är en av Förenta nationernas största bidragsgivare och ett av få länder som uppfyller deras biståndsmål om över 0,7 procent av BNI.

More about Sverige

Basic information
  • Currency Svensk krona
  • Lokalt namn Sverige
  • Calling code +46
  • Internet domain .se
  • Mains voltage 230V/50Hz
  • Democracy index 9.26
Population, Area & Driving side
  • Population 10551707
  • Område 447425
  • Driving side right
Historik
  • Huvudartiklar: Sveriges historia, Sveriges militärhistoria, Svensk vetenskapshistoria och Sveriges ekonomiska historia
     
    Gustav Vasa valdes till kung av Sverige den 6 juni 1523, ett datum som nu är Sveriges nationaldag.
    Huvudartiklar: Sveriges historia, Sveriges militärhistoria, Svensk vetenskapshistoria och Sveriges ekonomiska historia
     
    Gustav Vasa valdes till kung av Sverige den 6 juni 1523, ett datum som nu är Sveriges nationaldag.
     
    Porträtt av Drottning Kristina av Sverige, från 1661.
    Förhistoria

    Sedan inlandsisen dragit sig tillbaka befolkades den skandinaviska halvön av samlar- och jägarfolk i olika generationer. Jordbruket gjorde sitt intåg mellan 4 000 och 3 200 f.Kr. Enstaka metallföremål dök upp redan omkring 3000 f.Kr., men det dröjde till omkring 1800 f.Kr. innan brons blev så vanligt att man kan tala om en bronsålder.

    Järnet blev den huvudsakliga redskapsmetallen omkring 500-400 f.Kr. Det första skriftspråket, runorna, introducerades troligen under 300-talet e.Kr. men förefaller främst haft en magisk funktion. Först omkring år 800 började runor användas oftare som kommunikationsmedel. Ungefär samtidigt började de första spåren av en fastare samhällsorganisation att dyka upp.[1]

    Sveriges enande, medeltiden

    När Sverige kristnades och i vilken omfattning är oklart. Spår finns redan från omkring 900 men den förste kung som tar ställning för kristendomen är Olof Skötkonung omkring år 1000. Kristnandet sker genom mission och genom att kungar och hövdingafamiljer ställer sig bakom den nya guden.

    Den första historiskt säkert belagde svenske kungen är Erik Segersäll, men Sverige då bestod bara av Götalandskapen, Närke, Södermanland, Västmanland och de uppländska folklanden. Konsolideringen av Sverige fortgår under 1300-talet och nya områden läggs till, men det är landskapen och lagsagorna, inte riket, som är i centrum. Först 1336 ersätts landskapslagarna av en enhetlig lag för hela riket av kung Magnus Eriksson. Olika historiker har därför satt olika datum för "enandet", beroende på vad man anser vara ett enat rike och tillräckligt pålitliga källor.

    Norden förenades i Kalmarunionen år 1397 varpå de tre rikena ger upp delar av sin självständighet.

    Vasatiden

    Vasatiden börjar med att Gustav Vasa efter Stockholms blodbad leder Sverige ur Kalmarunionen genom krig med Danmark, en konflikt som kallas befrielsekriget. Kriget slutar 1523, och samma år väljs Gustav Vasa till kung av Sverige. Under Gustav Vasa tar reformationen fart i Sverige samtidigt som reduktioner av kyrkojord bidrar till att statens finanser stärks. Gustav Vasa är även den som 1544 inför arvkungadöme i Sverige.

    Under Vasatiden kallas ståndsriksdagen löpande till riksdagar och omfattar nu permanent bondeståndet.

    Sverige som stormakt
     
    Karta över stormakten Sveriges utveckling och besittningar mellan 1560 och 1903.

    Stormaktstiden inleddes med att kung Gustav II Adolf ledde in Sverige i det trettioåriga kriget. Kungen dödades redan 1632 under Slaget vid Lützen, men Sveriges deltagande under kriget fram till fredsslutet 1648 gjorde att Sverige genom den Westfaliska freden blev en europeisk stormakt, med besittningar både i Baltikum och norra Tyskland.

    Fram till 1680 delades den utövande makten mellan kungen och högadeln, vilket ledde till mäktigare adelsmän. I samband med reduktionen infördes 1680 enväldig monarki, vilken varade fram till Karl XII:s död 1718, vilket markerar slutet på Stora nordiska kriget.

    Frihetstiden

    Som en reaktion på nederlaget i det Stora nordiska kriget började frihetstiden år 1719, vilket ledde till skapandet av konstitutionell monarki, med en svag kungamakt och en stark riksdag. Denna period såg bildandet av Sveriges första politiska partier, hattarna och mössorna. Frihetstiden såg även en omläggning av landets ekonomiska politik mot en mer merkantilistisk, och staten stödde bland annat bildandet av manufakturer genom produktplakatet.

    Dock fanns spänningar mellan kungamakten och ständerna, som tog sig uttryck i den misslyckade statskuppen 1756. Frihetstiden slutade med att Gustav III genomförde sin egen statskupp 1772 som ledde till en starkare kungamakt.

    Gustavianska tiden
     
    Revolutionsring från 1772 med Gustav III.

    Statskuppen 1772 gav upphov till 1772 års regeringsform och den markerar början på den Gustavianska tiden som varade fram till 1809. Under denna tid liberaliserades strafflagstiftningen, dödsstraff begränsades och tortyr avskaffades. Viss religionsfrihet infördes för katoliker och judar. Genom Förenings- och säkerhetsakten från Riksdagen 1789 avskaffades de flesta av adelns privilegier, men samtidigt utökades även kungens makt.

    Gustav III sköts på en maskeradbal 1792 av Jacob Johan Anckarström, och han efterträddes av sin son Gustav IV Adolf. Sveriges utrikespolitik utformades som ett motstånd mot den Franska revolutionen och senare som ett öppet motstånd mot Napoleon. Sverige drogs in i Napoleonkrigen och 1809 förlorades den östra rikshalvan, Finland, till Ryssland efter det Finska kriget 1808–1809. Kungen avsattes genom statskuppen 1809.

    1800-talet

    Jean Baptiste Bernadotte (Karl Johan) valdes till svensk tronföljare vid Riksdagen 1810 i Örebro, och Sverige gick därefter åter med i militärallians mot Napoleon. Under det Sjätte koalitionskriget deltog Sverige med trupper i Tyskland. Karl Johan som var överbefälhavare för den norra armén avdelade den svenska armén efter Slaget vid Leipzig för att gå mot Danmark. Danmark var vid denna tid en av Frankrikes allierade. Sverige vann Slaget vid Bornhöft, och Danmark tvingades till Freden i Kiel, där Sverige fick Norge, mot att Danmark fick Svenska Pommern.

    Norge accepterade inte överenskommelsen utan utropade sin självständighet och skapade sin egen författning, Eidsvollförfattningen. Detta kunde inte Sverige acceptera utan man skickade armén till Norge för att slå ner upproret. Fälttåget mot Norge varade endast en knapp månad, och slutade med svensk seger och Konventionen i Moss. Därefter bildade Sverige och Norge en union, Förenade Konungarikena Sverige och Norge, som varade fram till 1905.

    Under 1800-talet drog industrialiseringen igenom Sverige. Denna var beroende av goda transportnät, varför man lät bygga Göta kanal, som stod klar 1832. Därefter inleddes byggandet av järnvägar, vilka från 1850-talet var av stor betydelse. 1862 stod Västra stambanan klar.

    Även inom politiken skedde förändringar. 1866 avskaffades ståndsriksdagen genom representationsreformen, och en nya tvåkammarriksdag infördes. Den svenska industrialiseringen skapade även stora internationella företag, främst inom elektronik och kemi som L.M. Ericsson och Nitroglycerin AB, vilka fick en internationellt betydelsefull ställning mot seklets slut.

    Demokratisering av Sverige, folkhemspolitik

    En första rösträttsreform beslöts år 1909, vilken innebar rösträtt för alla män, med graderad rösträtt och ett proportionellt valsystem. År 1919 fattades riksdagsbeslut om allmän och lika rösträtt i Sverige, sedan kung Gustaf V accepterat att utnämna Sveriges regering utifrån riksdagens flertal år 1917. Lika rösträtt tillämpades första gången i andrakammarvalet 1921, som ledde till en socialdemokratisk regering under Hjalmar Branting.

    Under 1920-talet växlade regeringsmakten, men vid valet 1932 kom socialdemokraterna i regeringsställning och förutom sommaren 1936 förblev partiet vid makten fram till 1976. Under andra världskrigets samlingsregering och 1950-talets koalitionsregering med nuvarande Centerpartiet delades dock regeringsmakten med andra partier.

    Även under andra världskriget hoppades de nordiska länderna kunna vara neutrala, men denna förhoppning gick i kras genom Sovjetunionens anfall på Finland och Nazitysklands anfall på Danmark och Norge, vilket tvingade Sverige att föra en pragmatisk politik mot omvärlden. Efter krigsslutet avvecklades samlingsregeringen, och en rent socialdemokratisk regering tillträdde. Under 1950- och 1960-talen genomfördes omfattande reformer inom socialpolitiken, och under tidigt 1970-tal genomfördes en omreglering av arbetsmarknaden. Den ekonomiska högkonjunkturen under dessa år gjorde att många kunde ta del av en stigande levnadsstandard.

    Den svenska säkerhetspolitiken byggde på alliansfriheten i fredstid syftande till neutralitet i händelse av krig. Senare har det dock visat sig att den formella alliansfriheten inte förhindrade ett nära vapentekniskt samarbete med Nato. Statsminister Olof Palme drev dock en offensiv utrikespolitik med kritik mot bland annat Vietnamkriget och apartheid i Sydafrika.

    År 1971 ersattes den tidigare tvåkammarriksdagen med en enkammarriksdag. År 1974 kom en omfattande grundlagsreform. Under 1970-talet försämrades ekonomin och energifrågan blev aktuell. Kritiken mot kärnkraften ledde till att riksdagen beslutade att inga fler kärnkraftverk skulle byggas.

    Efter murens fall

    Berlinmurens fall 1989, Sovjetunionens fall 1991 och det kalla krigets slut ledde till en omprövning av den tidigare majoritetsuppfattningen att den svenska alliansfriheten förhindrande ett närmare svenskt deltagande i den europeiska integrationsprocessen. Sveriges regering ansökte därför om medlemskap för Sverige i Europeiska unionen (EU), efter att ha varit med i EFTA sedan organisationen bildades 1960.

    Efter förhandlingar blev Sverige medlem i EU den 1 januari 1995, efter att en majoritet på 52,3 procent i en folkomröstning den 13 november 1994 röstat för medlemskap.

    ^ Arkeologi i Sverige, Göran Burenhult, band 1–3, 2:a omarbetade upplagan
    Read less

Phrasebook

Hallå
Hallå
Värld
Värld
Hej världen
Hej världen
Tack
Tack
Adjö
Adjö
Ja
Ja
Nej
Nej
Hur mår du?
Hur mår du?
Bra tack
Bra tack
vad kostar det?
vad kostar det?
Noll
Noll
Ett
Ett

Where can you sleep near Sverige ?

Booking.com
487.345 visits in total, 9.186 Points of interest, 404 Mål, 30 visits today.