Bakgrund

Initiativet till att bygga Sagrada Família togs av bokhandlaren Josep Maria Bocabella som 1866 grundat den religiösa sammanslutningen la Asociación Espiritual de Devotos de San José, ägnad åt Josef från Nasaret.[1] Detta skedde mot bakgrund av politiska omvälvningar både i Spanien och kring Romersk-katolska kyrkan; i samband med Italiens enande kringskars påvens makt, medan man i Spanien utropade den första spanska republiken.[2]

Efter att på sju års tid ha samlat in 150 000 pesetas i form av allmosor, köpte Bocabella 1881 in mark för att uppföra ett tempel tillägnat den heliga familjen.[2] Arkitekten Francisco del Villar (vid tidpunkten stiftansvarig arkitekt i Barcelona) anlitades till att rita kyrkan, och han valde att rita kyrkan i nygotisk stil.[1]

del Villar och Gaudí

Efter att den första stenen lagts vid en ceremoni som sammanföll med Josefs helgondag den 19 mars 1882 kom själva byggandet igång först ett år senare. Redan efter några månader kom arkitekten dock i onåd med beställaren (Heliga Familjens trossamfund) av kyrkan angående finansieringen. Antoni Gaudí som både studerat och senare även arbetat under Francisco del Villar övertog arbetet i slutet av 1883, och ägnade återstoden av sitt liv åt att konstruera kyrkan.[3]

Till en början var de ekonomiska medlen mycket begränsade vilket var en av huvudorsakerna till att Gaudí fick överta ansvaret för uppförandet av kyrkan, Francisco del Villar menade att det inte var möjligt att genomföra bygget utan större ekonomiska medel. År 1885 invigdes det första kapellet, finansierat med en privat donation på 10 000 pesetas. Vid invigningen erbjöd sig en anonym kvinna att donera pengar till uppförande av ytterligare ett kapell, tillägnat helgonet Elisabet av Ungern. Gaudí vägrade ta emot donationen då denna inte hade någon koppling till den heliga familjen, men uppmanade kvinnan att ha stiftelsen i åtanke när hon själv inte längre behövde sina pengar. År 1889 donerades 1 miljon pesetas ur dödsboet från den anonyma kvinnan. Den enorma summan pengar uppmuntrade stiftelsen att ändra på planerna till kyrkan och Gaudí uppmanades att skissa på en mycket mer ambitiös konstruktion. Pengarna som donerades skulle komma att finansiera byggandet av kyrkan i över 10 års tid och var helt avgörande för att ge Gaudí möjligheten att fortsätta skapa byggnaden.

Gaudí började med att rita om hela kyrkan och valde att utgå från naturalismen och jugendarkitekturens ideal (se även modernisme). Han inspirerades också av den taggiga profilen hos Montserratmassivet väster om Barcelona.[4] Eftersom grunden till Francisco del Villar kyrka redan var påbörjad utgic

k Gaudí från denna när han skissade på en mycket större och ambitiösare konstruktion. Totalt gjorde Antoni Gaudí tre genomgripande revisioner på sin ritning innan han kom fram till den definitiva utformningen. Gaudí var dock bunden av att kryptan redan var byggd, vilket innebar att en traditionell placering med koret mot öster (och Jerusalem) inte var möjlig. Bygget startades också i samband med att den strikt rätvinkliga layouten i stadsutvidgningen Eixample lades ut.

Fortsatt bygge  Modell från 2023 över den färdiga kyrkan, med då icke färdigställda delar i brunt. Vy från öster.

År 1890 presenterade Antoni Gaudí den första ritningen på kyrkan, och ett[5] år senare därpå påbörjades byggandet av Födelsefasaden (katalanska: Façada del Naixement).[5] Gaudí, väl medveten om att kyrkobygget skulle pågå långt efter hans egen död, valde att koncentrera alla resurser på att färdigställa Födelsefasaden, som han menade skulle fungera som mall åt efterföljande arkitekter. Under tiden Födelsefasaden restes tillbringade Gaudí en stor del av sin tid med att efterforska hur han skulle lösa de många konstruktionsproblem han ställdes inför.

Denna efterforskning som ofta gjordes i samband med hans andra arkitektuppdrag vid Parc Güell och Colonia Güell-kyrkan var enligt honom själv helt avgörande för att han skulle våga sig på den geometriskt mycket komplicerade arkitekturen som han slutligen valde för Sagrada Família. Först 1923, 40 år efter att han tagit på sig uppdraget att bygga kyrkan, publicerades beräkningarna som hela kyrkans geometri bygger på, och i slutet av 1980-talet kunde man med hjälp av superdatorer fastställa att beräkningarna var exakta.

Med Sagrada Família ville Gaudí skapa en kyrka där han med en ny arkitektur baserad på icke-euklidisk geometri skulle lösa vad han ansåg var brister och begränsningar den medeltida gotiska arkitekturen stod för. Han menade bland annat att de stora medeltida katedralerna inte klarade av att stå upp själva utan hjälp av kryckor. Rent praktiskt skulle han lösa detta genom att hela kyrkan konstruerades som en självbärande byggnad, och med hjälp av reglerade ytor ville han ge kyrkobyggnaden mer rymd, ljus och funktion. Detta skulle ske via en syntes av hans arkitektoniska kunskaper kombinerade med en komplex symbolism och visuella uttryck av trosmysterium.

Färdigställande

År 2010 var planen att färdigställa kyrkan till 2026, 100 år sedan Gaudí avled,[1] och den planen kvarstod ännu i början av år 2020.[6] Tidsplanen är dock omdiskuterad,[3] och kyrkans färdigställande är bland annat beroende av att Barcelonas kommun exproprierar de fastigheter som är konstruerade mitt emot kyrkans ännu ej påbörjade huvudfasad i sydöst.[7] Det skulle innebära en utbyggnad ut över Carrer de Mallorca.[3]

Den i ett modernt perspektiv mycket långa byggtiden beror till stor del på att de enda tillgängliga medlen utgörs av privata donationer i kombination med inträdesavgifterna (som av stiftelsen betraktas som donationer); inga andra former av finansiering tillåts. Gaudí själv var av åsikten att byggandet skulle pågå under flera hundra år (inte helt olikt många gotiska katedraler). I takt med att turismen i Barcelona ökat kraftigt, har donationerna till stiftelsen som bygger kyrkan ökat så mycket att bygghastigheten inte längre är begränsas av bristen på ekonomiska medel, något som tidigare var fallet.

På senare år har arbetet koncentrerats till att bygga de sex centrala tornen,[6] där fyra är tillägnade de fyra apostlarna och ett vardera åt jungfru Maria och Jesus Kristus.

År 2019 gavs bygget av kyrkan äntligen bygglov. Gaudí ska 1885 ha skickat in ansökan om bygglov för kyrkan till berörd myndighet men inte fått svar.[8] Det något försenade bygglovet 2019 kom dock som en bekräftelse av kyrkans faktiska status och inför avslutningen av det omfattande byggprojektet.