Ouse Valley Viaduct
Ouse Valley Viaduct (eller Balcombe Viaduct) bär järnvägslinjen London-Brighton över floden Ouse i Sussex. Det ligger norr om Haywards Heath och söder om Balcombe. Känd för sin utsmyckade design, har strukturen beskrivits som "förmodligen den mest eleganta viadukten i Storbritannien."
Konstruktionen av Ouse Valley Viaduct påbörjades av London & Brighton Railway Company 1839. Den designades av huvudingenjören för linjen, John Urpeth Rastrick, i samarbete med arkitekten för järnvägen London till Brighton, David Mocatta. Viadukten är 96 fot (29 m) hög och bärs på 37 halvcirkelformade bågar, var och en på 30 fot (9,1 m), belägna av balustrader, som spänner över en total längd av 1 480 fot (450 m). Varje brygga innehåller en jackbåge med en halvcirkelformad soffit, vilket hade fördelen att minska antalet krävda tegelstenar. De cirka 11 miljoner tegelstenar som krävdes för dess konstruktion skeppades till största delen uppför floden Ouse ...Läs mer
Ouse Valley Viaduct (eller Balcombe Viaduct) bär järnvägslinjen London-Brighton över floden Ouse i Sussex. Det ligger norr om Haywards Heath och söder om Balcombe. Känd för sin utsmyckade design, har strukturen beskrivits som "förmodligen den mest eleganta viadukten i Storbritannien."
Konstruktionen av Ouse Valley Viaduct påbörjades av London & Brighton Railway Company 1839. Den designades av huvudingenjören för linjen, John Urpeth Rastrick, i samarbete med arkitekten för järnvägen London till Brighton, David Mocatta. Viadukten är 96 fot (29 m) hög och bärs på 37 halvcirkelformade bågar, var och en på 30 fot (9,1 m), belägna av balustrader, som spänner över en total längd av 1 480 fot (450 m). Varje brygga innehåller en jackbåge med en halvcirkelformad soffit, vilket hade fördelen att minska antalet krävda tegelstenar. De cirka 11 miljoner tegelstenar som krävdes för dess konstruktion skeppades till största delen uppför floden Ouse (via Newhaven och Lewes) från Nederländerna. Den 12 juli 1841 öppnades viadukten officiellt för tågtjänster, även om strukturen inte var helt färdig förrän året därpå.
Trots strukturens fina design, material och arkitektoniska egenskaper har viadukten haft en dyr och problematisk historia. Det första större restaureringsarbetet skedde under 1890-talet, under vilka delar av det ursprungliga tegelverket helt byttes ut i tron u200bu200batt detta skulle öka strukturens styrka. Viadukten led dock avsevärt förfall under större delen av 1900-talet. I maj 1983 hade viadukten erkänts som en klass II*-listad struktur. Mellan mars 1996 och september 1999 var viadukten föremål för en omfattande restaurering av den nationella järnvägsinfrastrukturägaren Railtrack; detta arbete delfinansierades av Railway Heritage Trust, English Heritage och West Sussex County Council.
Lägg till ny kommentar