Denna avlägsna region var befolkad av tibetaner och qiangfolket i århundraden, men var inte "officiellt upptäckt" av hankineserna förrän 1972. Massiv skogsavverkning gjordes fram till 1979, då kinesiska regeringen förbjöd denna typ av verksamhet. År 1982 blev området nationalpark. En administrationsmyndighet etablerades och platsen öppnades officiellt för turism 1984, utseende på olika faciliteter och reglerna för området fastställdes 1987. Platsen skrevs 1992 in på Unescos världsarvslista och blev 1997 ett Biosfärsikts världsreservat.

Sedan parken öppnades för allmänheten har antalet turister ökat stadigt, från 5 000 1984, till 170 000 år 1991, och från 160 000 år 1995 till 200 000 år 1997, därav cirka 3 000 utländska besökare. År 2004 hade området i snitt 7 000 besökare per dag, med 12 000 besökare som mest per dag under högsäsongen. I samhället Jiuzhaigou vid entrén till området byggs allt fler hotell och där finns nu även ett femstjärnigt Sheraton-hotell.