San Francesco-basilikan är en stor kyrka i Ravenna. Den byggdes första gången 450 av Neo, biskop av Ravenna, och tillägnad helgonet Peter och Sankt Paulus. Den var senare också känd som apostlarnas kyrka (Chiesa degli Apostoli). Under andra hälften av 800-talet och under 900-talet revs den tidigare kyrkan för att bygga en större och ett högt klocktorn, som båda har bevarats. Denna nya kyrka var tillägnad Sankt Peter och fick namnet San Pietro Maggiore. Den överlämnades till franciskanerna 1261 och återinvigdes till Franciskus av Assisi.

Dante Alighieris begravning hölls i kyrkan 1321 och hans kvarlevor vilar fortfarande bredvid kyrkan i Dantes grav. Mellan 1500 och 1700 restaurerades kyrkan gång på gång och barockaltare och utsmyckningar tillkom. Den viktigaste restaureringen var den under Pietro Zumaglini 1793. Ravenna ockuperades av fransmännen strax därefter och 1810 slogs klostret ned, med dess byggnader konfiskerade av myndigheterna men kyrkan hölls öppen som en församlingskyrka, vilket den fortfarande är. Mellan 1918 och 1921, som en förberedelse för 600-årsdagen av Dantes död, restaurerades kyrkan radikalt, vilket tog bort alla barocktillägg och återställde den till något liknande sin ursprungliga stil. En tävling hölls under jubileet om ett nytt upplägg i kyrkan baserat på Dantes mest kända verk, den gudomliga komedin. Adolfo De Carolis vann tävlingen men hans plötsliga död hindrade hans plan från att förverkligas. Kryptan restaurerades mellan 1926 och 1970 och 1949 tog franciskanerna än en gång in i kyrkan. Istället för de gamla klosterbyggnaderna flyttade man in i en byggnad mittemot kyrkan och fortsatte att driva den som församlingskyrka.