Ali och Nino är en roman om en romans mellan en muslimsk azerbajdzjansk pojke och kristen georgisk flicka i Baku åren 1918–1920. Den utforskar de dilemman som skapats av "europeiskt" styre över ett "orientaliskt" samhälle och presenterar ett tablåporträtt av Azerbajdzjans huvudstad Baku under Azerbajdzjans demokratiska republik som föregick den långa eran av sovjetstyre. Den publicerades under pseudonymen Kurban Said. Romanen har publicerats på mer än 30 språk, med mer än 100 upplagor eller nytryck. Boken publicerades första gången i Wien på tyska 1937, av E.P. Tal Verlag. Det anses allmänt som ett litterärt mästerverk och sedan dess återupptäckt och global spridning, som började 1970, anses det allmänt vara Azerbajdzjans nationella roman. Den engelska översättningen, av Jenia Graman, publicerades 1970.

Det har funnits ett stort intresse för författarskapet till Ali och Nino. Den sanna identiteten bakom pseudonymen "Kurban Said" har varit föremål för en viss tvist. Fallet för Lev Nussimbaum, alias Essad Bey, som författaren ursprungligen dök upp 1944. I Tom Reiss internationella bästsäljare 2005 The Orientalist: Solving the Mystery of a Strange and Dangerous Life, gör Reiss ett grundligt fall som romanen är ett verk av Nussimbaum, som fortsätter ett anspråk som går tillbaka till Nussimbaums korrespondens och skrifter 1938–1942 och skrifterna av Ahmed Giamil Vacca-Mazzara på 1940-talet. Ett anspråk på Yusif Vazir Chamanzaminli som författare kom från 1971. Argumentet för Chamanzaminli presenterades i ett specialnummer 2011 av Azerbajdzjan International med titeln Ali and Nino: The Business of Literature, där Betty Blair hävdade att Nussimbaum bara förskönade ett manuskript av vilket hon antar att Chamanzaminli måste vara "kärnförfattaren", en position som redan hade flyttats fram av Chamanaminlis söner och deras anhängare under några år. Romanens upphovsrättsinnehavare, Leela Ehrenfels, hävdar att hennes faster baronessan Elfriede Ehrenfels von Bodmershof skrev boken, främst för att bokens förlagskontrakt och efterföljande katalogpost identifierar henne som Kurban Said, även om få stöder detta som bevis på hennes författarskap.