Tipasa grundades av fenikierna. Staden blev en romersk militärkoloni under kejsar Claudius och därefter ett municipium. Den Romerska staden byggdes på tre små kullar som hade utsikt över havet. Inga spår finns kvar av de hus som stod på den mittersta kullen, men det finns ruiner av tre kyrkor, den stora basilikan och Basilika Alexander på västra kullen samt Sankt Salsas basilika på östra kullen, två gravplatser, baden, teater, amfiteater och nymfeum. Lijer efter ramper kan distinkt spåras vid foten av östra kullen och lämningar efter antikens hamn. Basilikan omges av kyrkogårdar, som är fulla med gravkistor i sten och täckta med mosaik. Sankt Salsas basilika, som har grävts ut av Stéphane Gsell, består av ett mittskepp och två sidoskepp, och har ännu mosaik. Stora basilikan fungerade i århundraden som ett stenbrott, men trots det kan man ännu se byggnadens plan, som var indelad i sju mittgångar. Under kyrkans grund finns gravar huggna i berget. En av dessa är cirkulär, med en diameter på 18 meter och utrymme för 24 kistor. Kommersiellt var staden av stor betydelser, men var inte särskilt anmärkningsvärt för konst eller lärande. Kristendomen introducerades tidigt, och under 200-talet, var Tipasa ett biskopssäte. Det mesta av invånarna förblev icke-kristna, fram till, enligt legenden, Salsa, en kristen jungfru, kastade huvudet av deras gudabild, en orm, i havet, varpå det uppretade folket stenade henne till döds. Kroppen, var återfunnen i havet, begravdes, på kullen ovanför hamnen, i ett litet kapell, som sedan gav plats till basilikan. Salsas martyrskap ägde rum på 300-talet. År 484 sände vandalernas kung Huneric (477‑484) en arianistisk biskop till Tipasa, varpå ett stort antal av invånarna flydde till Spanien, medan många av de kvarvarande brutalt förföljdes.

Tipaza levde upp en kort period under den bysantinska ockupationen på 500-talet men fick ett arabiskt namn, Tefassed, då araberna kom. Termen betyder översatt svårt skadad.[1]

Nära Tipasa (36°33'58"N 2°28'50"Ö), ligger Tipaza långvågssändare, en anläggning för att sända franskspråkiga program på långvågsfrekvensen 252 kHz, som kan tas emot i stora delar av Europa.