Slottet, som räknas som ett av de viktigaste historicistiska byggnadsverken i Europa[1], har en över tusenårig historia bakom sig. År 965 uppfördes en slavisk befästning på en strandnära ö i Schweriner See, vilket är den fjärde största insjön i Tyskland.[2]

År 1160 erövrades och förstördes borgen av Henrik Lejonet (1129–1195), men med anledning av områdets strategiska läge, byggdes en ny borg, och ett år senare, år 1161, grundades staden Schwerin.

År 1358 köptes grevskapet Schwerin av hertig Albrekt II av Mecklenburg, gift 1336 med svenska prinsessan Eufemia Eriksdotter och far till svenske kungen Albrekt av Mecklenburg), varför senare hertigar av Mecklenburg och Schwerin härstammade från Birger jarl och Bjälboätten.

År 1764 flyttade hertig Fredrik II av Mecklenburg-Schwerin det hertigliga residenset till Ludwigslusts slott, varefter underhållet av slottet i Schwerin stagnerade. År 1835 blev Schwerin åter residens, men då befann sig slottet i ett dåligt tillstånd.

Hertig Fredrik Frans II av Mecklenburg-Schwerin initierade en ombyggnation av slottet, och under åren 1845-1857 byggdes ett nytt slott, under samarbete av fyra kända arkitekter: Georg Adolf Demmler, Gottfried Semper, Friedrich August Stüler och Ernst Friedrich Zwirner.

Det nuvarande slottet stod färdigt år 1857. Efter Tyska novemberrevolutionen och den sista storhertigen av Mecklenburg Schwerin, Fredrik Frans IV av Mecklenburg-Schwerins abdikation 1918, övergick slottet 1919 i tyska statens ägo.

Året 1913 drabbades flera rum samt ett trapphus i slottets södra och västra delar av en eldsvåda. Branden förstörde bland annat rummet som var känt som "Goldener Saal".[3]