Medeltida källor nämner gränsstrider om betesmarker. Rigi Kaltbad blev redan under 1600-talet en regional kur- och vallfartsort. Vid Klösterli anlades 1665 kapellet "Maria zum Schnee" som under 1700-talet lockade mer än 12 000 pilgrimer årligen. Från slutet av 1700-talet kom även internationella turister till trakten, delvis påverkade av legenderna om Wilhelm Tell. År 1816 öppnades ett härbärge på Rigi Kulm och fler hotel följde snart. År 1871 invigdes kuggstångsbanan från Vitznau, Europas första. Fyra år senare öppnades banan från Arth. Redan år 1880 transporterades 180 000 passagerare. Efter första världskriget minskade övernattningarna och flera större hotell lades ner. Vikten försköts mot dags- och utflyktsturism. År 2008 var banornas passagerartal 1.1 miljoner.

Berget omnämns år 1360 som Riginun. Namnet kommer av det latinska eller italienska "Riga" som betyder linje eller randning. Det påminner om nord- och västsidorna av Rigi Kulm som är starkt skiktade.[1]