Maldiverna, formellt Republiken Maldiverna (divehi: ދިވެހިރާއްޖޭގެ ޖުމްހޫރިއްޔާ, Dhivehi Raa'jeyge Jumhooriyya) är en östat i norra Indiska oceanen, i Sydasien. Den består av 26 atoller med cirka &&&&&&&&&&&01200.&&&&&01 200 öar, varav 200 är bebodda. Befolkningen uppskattades 2016 till cirka 370 000 personer. Huvudstaden och huvudön heter Malé och hade 2014 en befolkning på cirka 133 400 invånare.
Maldivernas öar började koloniseras omkring 400 f.Kr. De första invånarna var sannolikt dravider från södra Indien. Några hundra år senare övertogs öarna troligen av folk från Ceylon. År 1153 konverterade befolkningen från buddhism till islam på order av den dåvarande kungen. Maldivierna ser införandet av islam år 1153 som hörnstenen i landets historia. Den sunnitiska riktningen inom islam är statsreligion.[1] Under de följande 800 åren var öriket ett sultanat, där styret gick i arv, med undantag för åren 1558–1573 då Portugal styrde över öarna.
Maldiverna har i äldre tid fungerat som den huvudsakliga källan för kaurisnäckor, som då användes som valuta i Asien och delar av Östafrikas kustområden, vilket gjorde ögruppen till en viktig ekonomisk aktör i området. Maldiverna har också historiskt haft en strategisk betydelse på grund av dess läge på de stora havsvägarna på Indiska oceanen. Landets närmaste grannar, Sri Lanka och Indien, har båda haft kulturella och ekonomiska band med Maldiverna i århundraden. Även om Maldiverna till namnet var under portugisiskt, nederländskt och brittiskt inflytande efter 1500-talet, fick landet styra sig själva under en lång rad sultaner och sultanor.
År 1887 blev Maldiverna ett brittiskt protektorat vilket det var fram till 1965 då landet blev självständigt. År 1968 avskaffades sultanatet.[2]
Storbritannien, som var Maldivernas sista kolonialmakt, behöll en flygbas på ön Gan i den sydligaste atollen till 1976. När britterna gav sig av 1976 uppstod spekulation om flygbasens framtid. Sovjetunionen efterfrågade att få använda den, men Maldiverna vägrade.
Den största utmaningen för landet under det tidiga 1990-talet var behovet av snabb ekonomisk utveckling och modernisering, med tanke på dess begränsade resurser som främst bestod av fiske, jordbruk och turism. Det finns också en oro över att havsnivån befarades stiga som en följd av den globala uppvärmningen, vilket skulle vara katastrofalt för de lågt belägna korallöarna.
2008 års presidentval var det första som kan kallas demokratiskt. Mohamed Nashid vann och avslutade genom det ett 30 år långt styre av den tidigare presidenten Maumun Abdul Gayom. [3] I presidentvalet 2018 förlorade den sittande presidenten, Abdulla Yameen, mot oppositionens gemensamma kandidat Ibrahim Mohamed Solih.[4]
Lägg till ny kommentar