Bild av gamla domen i Hillinius Codex (1010-1020)Domkyrkans tidiga historia

Det har funnits kristna byggnader på platsen sedan 300-talet, eventuellt byggda på platsen för ett romerskt tempel. Från 500-talet fanns ett baptisterium vid nuvarande katedralens östra del. Denna revs på 800-talet för att ge plats åt "Gamla Katedralen" som stod färdig år 818 och som brann ner den 30 april 1248.

År 1164 fick Kölns ärkebiskop Rainald relikerna av de tre vise männen av den tysk-romerska kejsaren Fredrik Barbarossa som i sin tur tagit dem från Milano i Italien. Relikerna hade ett stort symbolvärde som de visste skulle locka besökare från hela den kristna världen. Kölnerdomen byggdes bland annat för att hysa dessa och relikerna finns fortfarande kvar i en förgylld sarkofag, Dreikönigenschrein.

Medeltid

Grundstenen för vad som numera är Tysklands största kyrka lades den 15 augusti 1248 av ärkebiskop Konrad von Hochstaden. Jämnare framskred emellertid bygget först mot slutet av 1200-talet under mästaren Arnold (1295–1301) och dennes son Johannes (död 1331). Under den sistnämndes tid invigdes koret (1322), varpå man grep sig an med tvärskepp och långhus. Även på domkyrkans södra torn byggde man redan på 1300-talet, och 1437 hade det framskridit till tredje våningen. Det gick emellertid allt långsammare framåt med jättebygget. Den medeltida fromheten var på retur och redan inbröt en ny tid som var mindre villig att genomföra ett dylikt projekt. Dessutom vållade de nästan oavbrutna tvisterna mellan ärkebiskopen och den rika stadens borgerskap avbräck i bygget.[1]

På 1500-talet avstannade byggandet helt och 1560 var långhuset endast halvfärdigt och försett med ett provisoriskt tak.

1800-talets romantiska entusiasm för medeltiden, och målmedvetenheten hos det preussiska hovet gjorde dock att arbetet återupptogs 1842 under ledning av arkitekten Ernst Friedrich Zwirner och efter dennes död 1861 av Karl Eduard Richard Voigtel. Det var först nu som tvillingtornen byggdes färdigt.

Katedralen färdigställdes till största del efter de ursprungliga medeltida ritningarna, vilka återfunnits av Georg Moller och Sulpiz Boisserée, men den fick dock en modernare takkonstruktion av stål. De medeltida ritningarna avsåg att bygga en stor basilika med tvillingtorn och med en pilhöjd på omkring 44 meter inne i kyrkans mittskepp. Den 14 augusti 1880 invigdes den färdiga byggnaden i närvaro av tyske kejsaren Wilhelm I.

1900-tal  En amerikansk soldat och en utbränd Pantherstridsvagn framför katedralen den 4 april 1945.

Under andra världskriget träffades katedralen av 14 bomber, dock utan allvarliga ras som följd, medan bebyggelsen runtomkring totalförstördes av de 262 bombanfall staden utsattes för. Detta berodde på att domen var ett perfekt landmärke för de allierades bombplan när de skulle ta ut bäring för andra bombmål i Tyskland. Rekonstruktionen av domen blev klar 1956. Men byggnadsställningar finns nästan alltid på någon del av byggnaden än idag, då renoveringsarbeten och reparationer ständigt pågår på grund av vind, regn och föroreningar som långsamt nöter på stenarna.

Under andra världskriget fanns en militärbunker under kyrkan med stora förläggningsutrymmen. Efter kriget blev dessa vandrarhem.

2000-tal

Den 18 augusti 2005 besökte påve Benedictus XVI domkyrkan, under sin visitation i Tyskland, som en del av världsungdomsdagen 2005. [2] Den 25 augusti 2007 fick domkyrkan nya färgade glas i den södra delen av tvärskeppet.