Sultanahmet Meydanı

( Hippodromen i Konstantinopel )

Hippodromen i Konstantinopel var den hippodrom i bysantinska rikets huvudstad Konstantinopel (dagens Istanbul i Turkiet) som på många vis utgjorde rikets sociala och politiska centrum vid sidan av ceremonierna i Hagia Sofia. Idag återstår dock bara fragment av idrottsanläggningen i det som är torget Sultanahmet Meydani.

 Obeliskens sockel

Hippodromen är först och främst associerad med Konstantinopels storhetstid som det bysantinska rikets huvudstad, men är egentligen äldre än så. Kejsar Septimius Severus lät 203 e.Kr. bygga om det som då var staden Byzantion och försåg staden med en stadsmur samt med en hippodrom.

324 beslutade Konstantin att flytta den romerska huvudstaden till Byzantion och passade samtidigt på att döpa om staden till "Nya Rom" (Nova Roma). Detta namn övertygade dock ingen och staden blev snart känd som Konstantinopolis, "Konstantins stad". Denna viktiga händelse gjorde staden mångfalt större och en del av Konstantins ambitiösa byggnadsprogram var att bygga ut hippodromen. Den nya anläggningen var 150 meter lång och 130 meter bred och lär ska ha rymt 100 000 åskådare.

 Thutmose III:s obelisk.

Kapplöpningsbanan var U-formad. Den kejserliga logen med sina fyra bronshästar på taket fanns i banans östra sida. De fyra hästarna som gjutits i Grekland under 400-talet hamnade i Venedig på St Markuskyrkans fasad sedan Konstantinopel plundrats av fjärde korståget 1204 (kopior av dem står på Blasieholmstorg i Stockholm). Hippodromen var utsmyckad med många andra bronsskulpturer av berömda hästar och körsvennar men av dessa konstverk återstår idag ingenting.

Genom hela den långa bysantinska perioden var hippodromen centrum i stadens sociala liv. Enorma summor satsades på kapplöpningarna och hela staden var uppdelad mellan anhängare till det blå laget (Venetii) och det gröna (Prasinoi). Ursprungligen fanns ytterligare två andra lag, de röda (Rousioi) och de vita (Leukoi), men de blev med tiden allt svagare och absorberades till slut av de två andra. Rivaliteten mellan de två lagen blandades ofta in i politiska och religiösa strider och upplopp som började på kapplöpningsbanan utmynade ibland i inbördeskrig. Den viktigaste sammandrabbningen var Nikaupproret 532 som slutade med att kejsar Justinianus brutalt slog ned upproret som ska ha krävt 30 000 människoliv.

Plundringarna under det latinska riket (1204-1261) försvagade det bysantinska riket till den grad att man aldrig fick råd att återställa hippodromen till dess forna glans. De osmanska sultanerna som erövrade Konstantinopel 1453 och gjorde staden till sin huvudstad var inte alls intresserade av hästkapplöpning och lät använda hippodromen endast sporadiskt till diverse parader i samband med festivaler och ceremonier. Anläggningen negligerade senare alltmer och förlorade gradvis helt sin betydelse och föll i glömska.

Photographies by:
Ninara - CC BY 2.0
Statistics: Position
7851
Statistics: Rank
6126

Lägg till ny kommentar

CAPTCHA
Säkerhet
714682539Click/tap this sequence: 9117
Den här frågan testar om du är en mänsklig besökare och förhindrar automatiska spaminsändningar.

Google street view

Where can you sleep near Hippodromen i Konstantinopel ?

Booking.com
572.308 visits in total, 9.238 Points of interest, 405 Mål, 50 visits today.